Hur ser svenskarna på Sveriges ekonomi och sin egen ekonomi för den delen, med politiska orosmoln på himlen tillsammans med nya regler på amortering av bolån? Vad innebär de nya reglerna som Finansinspektionen meddelat kring bolåneamortering? Begreppen reds ut och bostadsmarknaden diskuteras.
Ett intressant faktum är något som det skrivs om denna artikel i Svenska Dagbladet, det är nämligen att trots Brexit-oro och ändrade regler vad gäller amortering och liknande, så är svenskarnas framtidstro och tron på sin egen och Sveriges ekonomi, alltjämt stark. Och visst är det så att trots en hel del orosmoln på ekonomihimlen så går faktiskt svensk ekonomi bättre än vad den har gjort på länge. Investerare kanske är de som mest känner oron över huruvida Donald Trump blir amerikansk president i höst, eller hur näringslivet och världsekonomin påverkas av Storbritanniens utträde ur unionen, men svenska konsumenter fortsätter att leva som vanligt.
Optimism hos svenskar trots amorteringskrav och geopolitiska orosmoln
Det som dock kan uttydas redan nu är att amorteringskravet har saktat in den annars så heta bostadsmarknaden, men detta har trots allt inte eldat på en slags sparvilja hos den svenska befolkningen. I alla fall om man får tro den stora undersökningen som Skandia nyligen gjort tillsammans med TNS Sifo. Bolånets krav på amortering av en lite annan grad än tidigare har gjort så att det kan vara svårare att ta ett lån på huset för att exempelvis renovera, vilket i sin tur påverkar en hel bransch. Kanske har det även gjort så att fler tar lån utan UC, men än så länge är det för tidigt att utvisa. Optimismen lever alltså stark hos det svenska folket i högkonjunkturen, och man unnar sig gärna semesterresor och shopping, trots utrikespolitiska ”hot”. Bra eller dåligt, är upp till experter att bedöma, och kanske finns det flera olika nyanser.
En bomarknad som dock tycks ha fått sig stora skälvan av just amorteringskravet, är ingen mindre än Stockholms. Marknaden är inte alls lika kokhet som det varit tidigare men samtidigt är köpare mer medvetna enligt marknadschefen på HSB Bostad. De ställer fler frågor kring avgiften och dessutom kring sin egen privatekonomi. Men en synbar trend är att fler och fler bostadsköpare nekas lån av bankerna, detta för att bankerna tillämpar amorteringskravens nya riktlinjer lite hårdare än tidigare. Kanske är vi på väg mot ett samhälle där de mer resursstarka och de med ärvda pengar har råd att efterfråga en bostad? Det menar i alla fall Lennart Weiss, som är kommersiell direktör på Veidekke, som vi kan läsa mer om i denna artikel i Dagens Industri.
Men vad gäller i de nya reglerna kring amortering egentligen? I Dagens Nyheter reder man ut frågorna som kan uppstå, sammanfattat ungefär så här:
- Amorteringskravet trädde i kraft den 1 juni 2016 och från den dagen måste alla som tar nya lån amortera. De nya bestämmelserna är en miniminivå.
- Bankerna kan inte gå med på en lägre avbetalningstakt om det inte finns särskilda skäl till det.
- Men det finns ingenting i regelverket som hindrar bankerna från att kräva större amorteringar.